En liten Elin!

Håller på som jag säger att fuska och skriver lite egna dikter då lusten och andan faller in. Det blir mycket personligt men ibland som får jag en ide som jag jobbar vidare med det kan vara en rad eller några ord som sätter sig som jag jobbar vidare med sedan får jag se i slutet vad det blir av det. Detta är en dikt som jag skrivit på det sättet fick några ord i mitt huvud som jag sedan jobbade vidare med resultatet blev denna dikt döpt till ”En liten Elin”


En liten Elin

 

Ängslig och rädd ensam och utanför var hon nu hennes mor och far var sedan länge borta. Och av det som en gång var fanns inte mycket kvar. Hon stod invid vägen med tårar som rann nerför kinderna och en ängslig blick och oro för vart hon nu skulle ta vägen. Finns det någon som kan älska lilla Elin och samtidigt läka ett sårat och brustet hjärta. En liten Elin likt n vit duva försökte le en sista gång innan vingarna breder ut och hon flyger mot himlen.

 

Där får hon möta dem som en gång höll henne kär där får hon åter le genom sina tårar. En liten Elin finns på andra sidan hon kämpar med att läka ihop och få ihop det som en gång var trasigt. Hon försökte le innan hon vände om mot himlen och lämnade allt. Hon ville bli älskad hon ville bli sedd för den hon var. En liten Elin var ensam i sin egen värld utan några vänner alla som en gång fanns hade vänt henne ryggen. Nu fick hon stå ensam på vingliga ben och klara sig själv. De som hon lämnade kvar fick hennes små syskon dela på och i tidningen gick att läsa annonsen en liten Elin hade igår lämnat jorden hennes ögon var slutna där hon låg och log tyst för sig själv.

 

Mikael 2010-10-31.


Dikt.

Kommentera här: