En fin dikt till min vän!

Har väl dels inte haft inspiration eller tid till att skriva nya dikter men den senaste tiden har jag åter fått en sådan lust och inspiration till att återuppta och börja skriva igen. Det där går i vågor och beror lite på sinnesstämningen och framför allt hur jag mår. Ibland går man runt med många funderingar i livet och frågor som söker sina svar. Det är då det är skönt att skriva av sig lite. Har funnit och fått en ny fin vän en tjej som heter Julia och till henne skrev jag en speciell dikt bara till henne från mitt hjärta. Tycker det är fint att ge en tjej en fin dikt eller visa lite uppskattning få henne känna sig speciell och visa att man bryr sig och finns. Så resultatet blev denna dikt till min vän.



Finns ingen finare än du

 

När jag ser på dig så möter och följer mina ögon din blick vart än du går på vår jord. Ett fotografi av dig jag fick i min hand är något av det finaste. Och när jag ser på dig ler du så vackert med dina tindrande ögon emot mig. Det är då jag har lätt att fälla en tår för du är så otroligt vacker. Att möta dig är så vackert och fint och jag tittar flera gånger på fotot av dig. Det är en bild jag vill krama om och hålla så nära mitt hjärta för då skulle det kännas som jag skulle krama om dig på riktigt.

 

Vandrar längs en strand med min hand så tryggt vilande i din medan vinden fladdrar och blåser tag i ditt vackra hår. Och emot mig ler du ditt finaste leende som får mig att fålla en tår av känslan och längtan att få krama dig på riktigt. Jag passerar en äng så full av sommarens alla blommor och ett steg blir till två och en bukett med vackraste blommorna vill ja till dig ge för du är den finaste som finns. Du är ljuset i mitt liv du är ljuset och hoppet som får mig att leva. Du är glädjen i mitt liv som skänker det finaste i form av ord som berör i mitt hjärta. Det är dig bara dig jag längtar efter att få krama på riktigt. Finns ingen finare än du finns ingen som betyder så mycket för mig och som jag kan säga och kalla min bästa vän.

 

Utan dig skulle mitt liv inte vara där det idag är. Utan dig skulle jag så lätt fälla tårarna som gjorde att jag mådde så dåligt. Men med dig kan jag åter våga skratta och le jag kan våga vara den person jag är för du har accepterat mig för den jag är. Det är då jag vill krama och säga orden finns ingen finare än du.

 

2011-10-26 Mikael.



Ros.

Kommentera här: