Säsongspremiär i Forshaga Folkets hus med Lövgrens

 

Så var det åter dags för säsongspremiär för danserna i Forshaga folkets hus.  Forshaga som är Värmlands populäraste dansställe på vinterhalvåret slog nu upp portarna. För dansmusiken skulle ett par riktiga publikfavoriter svara nämligen Lövgrens. Det är en orkester som tidigare hette Claes Lövgrens men de gjorde ett val tog bort Claes i bandnamnet och heter nu bara kort och gott Lövgrens. Detta hade jag sett fram emot så länge så länge. En tur på stan för lite små ärenden bar det först iväg ut på fotboll innan det var dags att bege sig hemåt och börja förbereda sig för dansen. Duschade och klädde upp mig det är jag väldigt noga med varje gång jag åker ut på en danskväll. Så for jag hem för att hämta broder så var vi sedan iväg mot Forshaga. Det roliga med var att ikväll skulle vi åter få träffa två av våra favoritflickor Annette Sveriges bästa arrangör från Upperudslogen och hennes syster Marieanne.

 
 

Fram kom vi där stod redan ett antal bilar och vi betalade entrén och steg in. Nu var det åter dags sekunderna senare efter att vi hälsat på Claes och grabbarna drog de igång första dansen Ett liv tillsammans. Och snabbt fylldes dansgolvet av dansglada människor. Lite fart på nästa dans sade Claes varsågoda så drog en ny dans igång. Roligt var det också att åter se Johan bakom trummorna han var ju med och startade igång Lövgrens och nu var han tillbaka sedan Andy gick till Donnez. Det var dags för Johan att sjunga och vilken röst han besitter. Det låter så suveränt när han tar ton. Vi alla satt vid bordet och bara njöt. Nu ska vi spela bjuda på en melodi från vårt grannland Norge Ljus och värme.  Claes sjunger med en trygg varm fin stämma som ger sådana otroliga rysningar i hela kroppen.

 
 

Och vilka applåder han fick av publiken. Detta är mina absoluta favoriter bland dansorkestrarna. Vi lever nu och tar dagen som den är sjöng Claes med sin mörka fina stämma. Både Annette och Marieanne bara njöt så härligt att få lyssna och höra dom en hel danskväll. Calle tog ton och sjöng även han Turbo stod och bara njöt med sin bas och spelade på. Från vår senaste skiva ska vi bjuda på Tillbaka till livet varsågoda. Ut på dansgolvet gled dansparen i strid ström. Det var varmt trångt och en härlig stämning.

 
 

Johan satte sig till rätta Mexican girl sjöng han med sin fina sångröst. Många gjorde tummen upp när de dansade förbi scenen. Claes hängde på sig saxofonen och blåste till han har ju börjat lite smått att spela saxofon i några låtar under en danskväll. Klockan gick och drog sig mot pausen då hade Annette och Marieanne redan varit och köpt fika som de bjöd mig och broder på vilka människor jag blir djupt rörd över deras fina omsorg. Kaffe och räksmörgåsen smakade mycket gott. Så var tiden inne och åter stod Lövgrens på scenen hej hopp kära publik då var vi tillbaka här för att spela. Johan började sjunga en fin låt som Lasse Stefanz spelat in på skiva När gässen återvänder. En stark fin låt och framför gled dansparen fram över golvet och dansade de bara log och njöt.  Låt din kärlek växa höjde upp farten en aning. Bugga, bugga alla buggade så svetten lackade i pannorna. Innan Claes tog ner på tempot med en låt som har anknytning till Värmland För dina blåa ögon skull.

 
 

Calle tog över sången i Gammal kärlek rostar aldrig. Så fint han sjunger även han och Claes drog för fullt i dragspelet för allt vad bälgen höll. Vilken fin danskväll vi fick oss serverade av Lövgrens. Dags att åter höja upp farten igen manade Claes till publiken. Ett hundra mil för att i nästa sekund sänka farten det bjöds från spår från deras senaste skiva. Detta var en av de finaste danskvällar med Lövgrens. Det märks vilken fin publikkontakt de besitter och vad de bjuder på sig själva. Kära underbara publik det är dags att spela kvällens sista dans. Vi vill tacka er för en förtjusande danskväll stort tack till Inge och personalen för allt gott fika och ett bemötande i världsklass. Vi ska nu bjuda på och spela kvällens sista dans sedan ska ni applådera och så kör vi ett extranummer. En sång en gång för länge, länge sen kom En kärlekssång. Efter denna låt så klappade publiken i händerna tjoade och visslade.  Det kom ett rock medley i en rasande fart wow vilken kväll utbrast Claes och Calle sjöng för allt vad tyget höll i hans kostym. Vi snackade lite med dom efteråt innan vi kramade alla och styrde sakta hemåt i natten. Denna danskväll är absolut en av de bästa nånsin med Lövgrens. Stort tack till alla toppen arrangören Inge och den underbara personalen i Forshaga.

 

Fridens Mikael. 
 

Fredag den femtonde

 
 

Fredag den femtonde är inget märkvärdigt mer än att det var den femtonde september. Vädret var strålade soligt och fint och efter en hel dags teater träning så var det dags för mig att ta en tur ut för att fotografera. Jag bestämde mig först för en tur upp till vår fina hembygdsgård sagt och gjort så fick det bli. Så skönt att promenera runt i dessa fina omgivningar med kameran i högsta hugg. Hittade som alltid en hel del fint att föreviga på bild. Det var så skönt väder så soligt och varmt det lilla vattenfallet hamnade med på bilden innan jag stannade till vid en fin liten vagn med hjul där de så fint planterat blommor. Solen låg på och lyste upp så fint så jag tog en massa bilder i olika vinklar på blommorna. Riktigt fina bilder blev det och nöjd satte jag mig i bilen och styrde vidare på min färd.

 
 

Färden gick vidare söder om Kristinehamn ner till Hults sommarhem som ligger så fint invid Vänerns strand. Där gick jag runt och tog en himla massa bilder vädret var strålande vackert. Solen värmde mig så gott där jag satt på en bänk på bryggan och funderade på livets olika ting.

 
 

Där satt jag kvar så länge innan jag reste mig för att ta lite fler bilder. Solen var på väg ner och molnen hade flutit ihop så häftigt. Jag tog en massa bilder i olika vinklar och hörn där jag stod. Solen gick ner och färgade himlen så vacker och fin.

 
 
Det är dessa stunder som är så gott för själen och kroppen. Att åka ut med kameran i högsta hugg. Sedan ta en skön promenad vid vattnet och fotografera är hur skönt som helst. Solen hade gått ner och en svag isande vind svepte fram då kände jag mig nöjd med min lilla tur och alla de bilder som jag fotograferat. Så jag styrde hemåt in i värmen. 

En fin tur till Ljustjärnen

 
 

Norr om Kristinehamn ligger något som heter Mörke och Ljuse tjärn det är två tjärnar som är så fina att besöka. Vid Ljustjärnen ligger ett fint mysigt vindskydd. Där kan man grilla korv fika eller bara sitta ner och njuta av den fina naturen och utsikten.

 

 
 

Fram styrde jag svängde av vägen och körde in på en skogsväg som jag fick köra på en bit innan jag kom fram till tjärnen. Gick ur bilen och tog lite kort innan jag hittade en liten skogsstig som jag promenerade in på en liten kort bit fann jag kantareller så jag gick tillbaka och hämtade hinken i bilen. Den där skogsstigen verkade så intressant så jag fortsatte att promenera på den. Hittade lite mer kantareller som jag gladeligen plockade ner i min hink.

 
 

Denna stig intresserade mig så djupt och så mycket att jag fortsatte på den utan att egentligen veta vart jag gick eller vart jag var på väg. Jag följde stigen som försvann länge och längre bort där jag skulle ha vänt gick jag vidare. Jag gick och gick hamnade lite ur kurs så jag fick söka mig tillbaka fick gå en ganska lång omväg genom en myr och lite sumpmark gick jag vandra.

 
 

Efter ett bar tag så hamnade jag på rätt spår och väg kom till något som hette Bromossen den vägen följde jag och efter en stunds promenerande till så kom jag på rätt spår och slutligen fram till bilen. Nu skulle det bli så skönt att gå sista korta biten fram till Ljustjärnen där skulle det smaka mycket gott med en kopp kaffe och en smörgås. Vädret var hur underbart som helst en stor värmande sol på en nästintill klarblå himmel och en lätt ljummen vind i luften.  Satt där och bara njöt av denna stund och dag som övergått till kväll innan jag styrde bilen hemåt då kom regnet.

 

Fridens Mikael. 

RSS 2.0