Södertälje SK – Leksands IF 1-1 (1-2 e straffar)

 

Onsdagen den första november är ett datum att lägga på minnet. Sedan jag var tio år i mitt liv har mitt stora favoritlag i ishockeyn varit och framförallt är Södertälje sportklubb kringlorna från kringelstan. Där fanns främst en spelare med nummer två på ryggen Anders Eldebrink som gjorde att jag fick upp mina ögon och tog Södertälje till mitt hjärta. Glenn ”Glenna” Johansson , Thom Eklund, Conny Jansson, Peter Larsson med flera gjorde att SSK blev mitt stora favoritlag och så har det förblitt genom alla åren. Det är härligt vi alla har känslor för olika lag och saker i livet som påverkar och berör. För mig finns det bara ett lag i mitt hjärta då det gäller ishockey det är Södertälje Sportklubb. Det säger jag med stolthet fastän jag är född i Karlstad och Värmlänning av hela mitt hjärta. Färjestad har aldrig varit intressant för mig det laget har jag aldrig i ärlighetens namn tyckt om det står jag för. Södertälje sportklubb har varit ett stort stöd i stunder då det varit lite motigt i livet. Nu var det så dags för match igen o Hockeyallsvenskan. Starten på denna säsong har varit allt annat än bra med sex raka förluster för SSK vilket var otroligt tufft och jobbigt.

 
 

Det blev en hård press på styrelsen och även spelarna men framförallt på huvudtränaren Mats Waltin som styrelsen tillslut var tvungna att entledigad. Nichlas Falk fick ta över huvudansvaret. Saker och ting började hända en ny huvud tränare anställdes i Ulf Lundberg. Södertälje vaknade till liv vann borta mot Modo och började sedan plocka poäng efter poäng. Man slog BIK Karlskoga hemma med 6-3 och är i skrivande stund Hockeyallsvenskans formstarkaste lag. Nu var det så dags för ett riktigt klassiker möte då Leksands IF skulle komma på besök till Scaniarinken eller Templet som det kallades för. Intresset var riktigt stort och biljetterna sålde som smör i solsken. Fyra tusen sålda, upp mot fyra tusen fem hundra det visade sig att det skulle bli fullsatt. Bästa förutsättningarna för en bra hockeymatch. Är det något som Södertäljes supportar är duktiga på så är det passion och hängivenhet för sitt lag. De visar allt ett stort hjärta för SSK de sluter upp och står bakom i alla lägen.  Jag har inte Cmore men valde att köpa hem matchen och casta den på min tv. Hela dagen på jobbet gick jag och bara längtade till kvällen då jag skulle få bänka mig i soffan och se matchen.

 
 

På diverse olika forum hade jag läst att det var två rejält taggade lag men framförallt supportar både till SSK och Leksand. Det var upplagt och läge för en grym match så även på läktarna och inte enbart ute på isen. Jag bänkade och parkerade mig i soffan full med Södertälje mundering på mig matchtröja, keps och halsduk. Innan nedsläpp var det redan då ett minst sagt galet tryck i templet med två stora klackar som stod och sjöng. Det var Leksand som inledde matchen bäst men hemmalaget stack upp i ett par farliga lägen. Det böljade lite fram och tillbaka men det var Leksand som skulle ta tag i den så viktiga taktpinnen. Men SSK var inte på något sätt ofarliga inramningen var magnifik med två ja en stor rejäl hemmaklack som fullkomligt bar fram SSK spelarna på isen. I andra hörnet hade gästande Leksands IF en stor klack även de.

 
 

Det var gästande Leksand som skulle ta ledningen i matchen. De hade vaskat fram en hel del chanser innan målet kom. Drygt nio minuters spel in i andra perioden var det Leksand som tog ledningen då med 0-1 och efter målet hände inte så mycket mer. Södertälje hade däremot spelat upp sig rätt så rejält och i tredje startade hemmalaget en vild forcering mot gästernas mål och målet skulle komma. Scaniarinken kokade fullständigt på läktarna. SSK fansen ökade trycket på läktarna rejält de hoppade jämfota dansade och skrek och hejade på för fulla muggar. På isen hade så även SSK tagit över mer och mer av spelet och chanserna när åtta minuter passerat slog Christopher Bengtsson in en retur som letade sig in i mål. Det uppstod en del tveksamheter hur vida det var mål eller inte men efter att domaren ringt åkte han ut på isen gjorde tecken för mål. Vild glädje nu ökade trycket och Södertälje tryckte på i slutskedet av matchen för ett segermål det skapades en hel del fina lägen men pucken ville inte in. Förläningen blev mållös och på efterföljande straffarna var det Leksand som drog och det längsta strået och fick med sig extra poängen hem. Summa summarum är att detta var en av kanske rent av den bästa ishockeymatch jag sett med sån fart intensitet och sånt drag på läktarna som skulle göra många klubbdirektörer i SHL avundsjuka av avund.  Sedan kan jag stolt som supporter till Södertälje sportklubb konstatera att vi är riktigt på gång efter tränarbytet. Nu är det bara att trumma på och sedan se till att gång efter gång fylla upp läktarna i Templet (Scaniarinken) Stort tack till Södertölje sportklubb samt Leksands IF för den show ni gav. Supportrarna bägge lagen ni är supergrymma att skapa en atmosfär som är utöver det vanliga.

 
 
Fridens Mikael. 

Säsongens sista seriematch för IFK Ölme

 
 

Det är alltid på något sätt lika vemodigt varje år så där i slutet av september månad eller början av oktober månad då laget i mitt hjärta IFK Ölme spelar säsongens sista seriematch. I snart tjugo år av mitt liv har jag givetvis självklart självmant valt att supporta ge all min kärlek till fotbollsföreningen IFK Ölme från staden Kristinehamn. Ölme är ett samhälle som ligger en mil från Kristinehamn mellan staden och Karlstad. Där ute på Ölmeslätten har de sin hemmaarena Ölme IP. Hur många matcher jag genom åren har sett med mitt stora favoritlag kan jag inte svara på men räkna själva nästan tjugoår och antal seriematcher hemma och även bortamatcher som jag varit iväg på. Jag har inte sett alla bortamatcher men bra många ändå genom alla dessa år. Det är en del av livet att resa runt i vårt land Sverige och supporta heja på laget och grabbarna ute på planen. Fotbollen har blivit en sådan självklar del av mitt liv att resa runt självklart ut till IP det är det man laddar för och bara älskar i livet. Denna förening som jag mycket tack vare min kusin Bo-Göran började hålla på supporta, hjälpa till ideellt i det är kul. NU får jag lägga ännu en säsong bakom mig som en stor trogen supporter.

 
 

Det var således dags att åka ut till Ölme IP en sista gång för denna säsong och bevittna den sista seriematchen i division tre Västra Sveland. IFK Ölme har i många års tid ja decennier varit Kristinehamns bästa och ledande fotbollsförening. Det är jag så starkt övertygad om att vi alltid kommer att vara. Vi har den bästa organisationen ja allt typ. För motståndet denna sista seriematch skulle KB Karlskoga svara för. Ett lag som hade en enorm press på sig när de kom ut till IP det enda som räknades för deras del var seger plus att de behövde få de andra resultaten med sig. Ölme hade redan fixat nytt kontrakt och kunde spela ut utan press. Vädret var väldigt fint soligt och skönt perfekt för en fotbollsmatch.

 
 

Vi rullader ut till IP och köpte matchlotter av Roger som alltid står i entrén och tar betalt. Sedan var det dags att köpa en kopp kaffe av Johan som stod i kiosken. Så drog sig klockan mot två och matchen skulle ta sin början vädret var ljuvligt och hur gott som helst. Vi kunde vid oavgjort eller vinst spela ner KB Karlskoga till division fyra. Så blåste domaren igång spelet och matchen började. Lite halvchanser åt bägge håll i början innan KB tog ledningen det gjorde det ack så viktiga första målet i matchen. Det dröjde till matchminut trettiofem innan IFK Ölme kunde kvittera och det stod sig halvleken ut. Inför den andra halvleken var KB Karlskoga tvungen att flytta fram positionerna för att göra mål och på så vis vinna matchen. Men en bit in på andra halvleken så var det hemmalaget IFK Ölme som tog ledningen med 2-1. Efter målet fick Ölme vind i seglen och det såg ganska bra ut. Men i matchminut åttio fick KB Karlskoga straff vilken de satte i mål till 2-2.

 
 

Tyvärr hade matchen en stund innan börjat spårat ur med en massa grova fula ord och efterslängar. KB:s lagkapten blev så arg att han röt till sina spelare att lägga fokus på rätt saker i matchen. Det skulle delas ut totalt fem röda kort. Själv tycker jag domaren tappar matchen en del Ölmes tränare Fredrik blir uppvisad på läktaren. Det blev många fula sparkar kapningar på slutet. Desperationen syntes i Karlskoga spelarnas ansikten Skynda, skynda som Gunde skulle ha uttryckt det. Klockan tickade mot nittio och nu selade man på stopp tid. Jerker i Ölmes mål fick göra ett par riktiga kvalificerade och svettiga räddningar. Domaren satte pipan i munnen och blåste av matchen. Så ramlade flera av KB:s spelare ihop gråtandes på gräset de hade just blivit degraderade till division fyra. Idrott kan vara helt underbar men också väldigt grym. Alla resultat gick Karlskogas väg denna eftermiddag det som saknades var ett mål så hade KB spelat kvar i division tre. Jag vill rikta ett stort tack till IFK Ölme samtliga spelare, ledare och alla övriga för denna säsong. Man ser redan fram emot nästa säsong som innebär fortsatt spel i division tre. Då ska vi åter stå på vår plats ute på IP och skrika oss hesa heja på grabbarna.

 
 

Fridens Mikael.

Resa till Nora fotbollsmatch för vårt lag IFK Ölme

 
 

Nora BK spelar precis som vårt lag IFK Ölme i division tre västra Svealand. Nora har genom hela serien vart det absolut bästa laget med en stark tydlig spelidé. Jag såg detta Nora träningsspela mot vårt lag Ölme och de hade ett betydligt högre bolltempo och fart i sitt spel. Nu var det så dags att styra iväg till Nora för att se säsongens näst sista match. Förutsättningarna var klara innan skulle Nora BK vinna så är de klara för division två skulle Ölme vinna skulle vi tillfälligt ställa in deras fest. Det små regnade då vi satt i bilen på väg mot Nora.

 
 

När vi så kom fram till Nora så styrde vi in till centrum för att få i oss lite mat. Fann en pizzeria och grill där vi åt blev en kebabtallrik för min del. Sedan styrde vi till arenan Norvalla. Överallt satt det affischer om att detta var en historisk match för Nora BK de har aldrig spelat så högt upp i seriesystemet som division två. Det märktes i inledningen av matchen att de var mer motiverade än Ölme. Det dröjde till den tjugonde matchminuten innan Nora gjorde 1-0 till hemma publikens stora jubel.

 
 

Stärkta av målet fick de också in 2-0 i 23.e matchminuten och då började jag förstå vart detta skulle sluta. Sedan fick Nora straff i den 27:e matchminuten och den förvaltade dom väl och 3-0 var ett faktum.  Våra grabbar i IFK Ölme kämpade på med 3-0 stod sig halvleken ut. I andra halvleken flyttade Ölme fram positionerna men det var hemmalaget Nora BK som kunde stänga matchen i matchminut 61 med sitt 4-0 mål. Mot slutet av matchen åkte guldhattarna fram och speakern satte igång musiken lite, lite för tidigt innan domaren blåst av matchen den fick de stänga av för att i nästa sekund sätta på den. Då satte domaren pipan i munnen och vilt jubel utbröt bland spelare och ledare även publiken jublade ja inte vi Ölme anhängare förstås. Satte oss i bilen och rullade sakta hemåt glada att åter sett en match med laget i mitt hjärta IFK Ölme. Kvar återstår sista omgången slår vi eller grabbarna KB Karlskoga hemma så åker de ur serien. Några som också hyllades var Noras damlag de vann sin division tre serie.

 
 

Fridens Mikael. 

RSS 2.0