Ja denna rubrik på detta blogg inlägg är så passande på mig. ”Dansband = Halva mitt hjärta och liv”. Det är så precis som jag känner det att en stor de av mitt liv är mitt hjärta mitt intresse för dansbandsmusiken och alla de dansband som finns. Jag är idag fyrtio år när jag var dryga tjugo år så åkte jag ut på min första danskväll i livet. Platsen var klassiska anrika restaurang Sandgrund i Karlstad och för dansmusiken skulle legenderna i Thorleifs svara för. Ja bara en sådan sak var stor väldigt stor. Klädde upp mig extra fin för jag tänkte ska man åka ut på en danskväll lyssna på dansband som spelar då måste man vara fin klädd. Orkestern är säkert också uppklädda likaså publiken med. Rätt skulle jag få på bägge punkterna.

 

Minns så väl att jag satt vid ett bord med en kopp kaffe och såg mig runt kristallkronor i taket och så fint på väggarna. Jag såg en lång fin trappa som ledde upp till en övervåning förmodligen är logen där uppe tänkte jag. Sekunden senare kom Thorleif Torstensson nerför trappan och försvann in i köket detta är på riktigt tänkte jag. Det kändes så stort att se denna man live. Nu skulle jag för första gången i mitt liv få uppleva se ett dansband live och inte vilka som helst utan Thorleifs.

 

Kändes riktigt stort äntligen skulle jag få uppleva en danskväll. Klockan drog sig mot halv tio och dansen skulle ta sin början en efter en steg de upp på scenen medlemmarna i Thorleifs. Hasse Magnusson, Magnus Bisse Bergdahl, Kim Lindahl, Jörgen Lövstedt, Johan Ringqvist och så Thorleif själv. Jag studerade dom noga på scenen nu var stunden kommen. Det hör egentligen till onödigt vetande att jag kan medlemmarnas namn. Jag har som man säger gjort min läxa och läst på. Att se dessa legender som man ändå får kalla dom för var riktigt stort. Att se dom kliva upp på scenen kändes mäktigt och stort det är här och nu det är på riktigt tänkte jag. Lamporna tändes och Jörgen bakom trummorna räknade in kvällen och dansen tog sin början. En lugn låt började dom med så gör man tydligen då man börjar spela en danskväll.

 

Denna danskväll blev starten på mitt stora dels intresse för dansbanden sedan mitt hjärta för dansbandsmusiken. Jag fick ett helt nytt liv en dörr öppnades till en helt ny värld för mig. Jag har många gånger tänkt tillbaka på denna kväll och vad den gav mig vad Thorleifs gav mig då och där. Jag stod framför scenen och sjöng med i alla deras låtar detta var livet för mig detta var min musik. Sommaren 96 var jag ute varenda lördagskväll och lyssnade på dansband överallt for och åkte jag. Curt Haagers ett riktigt mogen dansband med lite äldre Gentlement blev snabbt ett av mina favoritband. Ganska tidigt fick jag också upp ögonen för Barbados med sångaren Magnus Carlsson de åkte jag ut och lyssnade på. Många av de äldre dansbanden fick besök av mig Thor Erics och ett band som kom att bli mina stora, stora idoler Streaplers. Ett band som startade 1959 alltså långt innan jag blev född. Började också allt mer läsa på om olika dansband samla på mig kort med dansband på fast jag är ingen samlare. Mitt intresse blev allt djupare och starkare.

 

Jag blev som jag själv brukar skämtsamt säga en dansbandsnörd. Jag tog musiken rakt in i mitt hjärta och där har den stannat kvar sedan dess. Tack vare dansbanden och denna musik har jag fått så många fina vänner. Ja vänner människor jag aldrig skulle ha träffat annars. Ja åren har gått men mitt hjärta min kärlek till denna musik och detta kulturhistoriska arv kommer jag aldrig att släppa.  2009 startade jag min blogg som sakta men säkert stadigt ökat och fått fler och fler följare och läsare vilket är glädjande. Nu blickar jag framåt och får jag bara ha hälsan med mig så ser jag fram emot många, många år där jag får åka ut och lyssna på det bästa jag vet dansbandsmusik. Tack Thorleif för att du ledde in mig tack till alla andra som jag på ett eller annat sätt mött utan er skulle inte mitt vara där det är idag. Det skulle inte vara så fyllt med så många fina minnen. Nu ska vi alla hålla Sverige dansande för utan dansbanden skulle mitt hjärta verkligen bli halvt.

 

Fridens Mikael.