I slutet av femtiotalet i stadsdelen Furulund  Partille kommun nere i Göteborg började deras karriär där bildades en orkester som skulle komma bli ett av vårt lands största genom alla tider. Det är idag ett av Sveriges största och mest legendariska band och orkestrar Flamingokvintetten. För sex år sedan fick man en förfrågan från en herre vid namn Thomas Engström om att göra en konsert inför sittande publik på en teater. Lite tveksamma var de allt det är väl ingen som vill lyssna på oss gamla gubbar var svaret, men Thomas stod på sig och resten är historia. Ja resten är faktiskt historia de gjorde ett test hemma i Kungsbacka och det blev slutsålt direkt sedan följde en rad konserter runt om i landet på teatrar och vart än de drog fram eller kom så var det utsålt. Nu var det så dags för Flamingokvintetten att ta sin föreställning The boys are back in town och komma hit till Kristinehamn. Det var riktigt kul snabb var jag att beställa och köpa biljetter hade en ide att bjuda far och mor samt broder på konserten. Jag och broder hade sett denna konsert redan 2010 i Karlstad då de firade sitt femtio års jubileum. Nu var det så åter dags och jag hade beställt biljetter och även bjudit far och mor som ett tack för allt de gjort och gör för mig. Sedan är det kul för de var ute i slutet av sextiotalet och sjuttiotalet och dansade till Flamingokvintetten. Nu skulle de också få uppleva detta.

Gjorde mig klar hemma duschade och klädde upp mig sedan gick jag ut till bussfickan så kom de och hämtade mig. Parkerade bilen sedan började vi gå mot Christinateatern det var många, många som också promenerade däråt. När vi steg in så var där en liten utställning med gamla scenkostymer och instrument. Där fanns också bilder på samtliga skivomslag och lite fina priser de fått. Guldklavar och juryns specialpris från Dansbandsveckan i Malung. Träffade många som jag kände Janne och Kalle från Matz Rogers var där. Så öppnades dörrarna och publiken släpptes in. Vi satt på rad fem vilket gjorde att vi både skulle se och höra mycket bra. Så slog klockan halv åtta och Thomas som var ljudtekniker hälsade alla välkomna och drog lite praktiska saker som att stänga av mobiltelefonen det rådde också foto förbud men broder tog lite bilder under sista låten för att vi skulle få någon bild till våra bloggar.

Sedan kom en välkänd röst Krister Claesson som pratade lite historik om Flamingo ridån gick sedan upp och där satt de legenderna.  De inledde med att spela ett knippe låtar först ut var deras första låt Det hjälper ingalunda lej. Publiken var med på noterna direkt och klappade takten. Dennis Janebrink som varit med sedan starten 1960 hälsade alla välkomna. Hasse Carlsson tog vid och presenterade vilka låtar det var de spelade och lite historien bakom de låtarna. De satt och berättade en massa härliga turnéminnen varvat med lite historier som Dennis Janebrink är mästerlig på att berätta. Så kom då en av de finaste och största låtarna Hasse Carlsson skrev den typ 1966 Lilla Ann. Det gick ett sus i salongen och många sjöng med. Efteråt berättade Hasse storyn om låten hur den kom till att den handlar om en flicka i släkten som hette Ann. Det bjöds på många härliga turnéminnen, historier och ett pärlband av hit låtar. Det gick ett sus genom publikhavet när låtarna presenterades.  I den gamla kastanjeallén kom och en fin låt sin heter ingen, ingen. Dennis berättade om Åke Andersson som de på sjuttiotalet glömde kvar vid macken hur han kom i en postbil upp jämsides med bussen och Gunnar sade har Åke Andersson börjat dela ut tidningar. Ja har man åkt på vägarna så många år då har de nog varit med om en hel del. Hasse satt och sjöng med sin fantastiska stämma som låter lika bra än idag om inte bättre. Kära publik nu ska vi ta en liten paus så ses vi om ett tag här igen sade Dennis till takfasta handklapp gick ridån ner.

Vi gick ut och köpte fika kaffe smakade mycket gott med en liten delicatoboll till. Sedan ringde klockan dags för akt nummer två och nu stod de och bara spelade de bjöd på en rad av hit låtar en efter en kom dom. Då och då bröt Dennis in med en historia. Nu tänkte jag ni skulle få vara med och sjunga sade Hasse till publiken så drog de igång och hela publiken sjöng jag ska måla hela världen lilla mamma. Oj , oj så de sjöng alla tog i och Hasse såg lite tagen ut där han stod. Vilken vacker sång ge er själva en rejäl applåd sade han. Lycka till med nästa kille, Nidälven, Hemma hos mig igen, Där näckrosen blommar, gamla kära tuffa tuff-tuff tåget, och en fantastisk fin låt som Hasse skrivit själv Säg mig min vän bjöd de på. Nu ska ni få vara med och sjunga igen sade Dennis varsågoda här kommer Kalenderflickan han talade om hur publiken skulle sjunga. Hon är sexton år idag höjde temperaturen och stämningen till max i salongen.

Nu ska vi bjuda på en låt som ett annat känt dansband och orkester spelade in tio år innan oss vet någon vad dom heter svaret var Magnus kvintett och låter Monica såklart. Ulf Georgsson en fantastisk låtskrivare sitter så tryggt bakom trummorna och håller takten Stefan Kardebratt med sin klaviatur och så Douglas Möller som skulle få visa prov på vilken fantastisk gitarrist han är. Konserten började sakta lida mot sitt slut sista låten kom men publiken ville ha mera. Stående ovationer och handklapp gick ridån upp igen och det blev två extranummer innan allt var över. Wow vilken konsert vi fått oss så stort riktigt stort alla dessa låtar och minnen. Far och mor var helnöjda med precis allt. TACK Flamingokvintetten ni ÄR BÄST och störst.