Året var 1959 ett helt år innan färg tv:n gjorde entré i den svenska folkhemmen och långt innan högertrafikomläggningen som Streaplers såg dagens ljus och bildades. Första framträdandet gjorde man på anrika Lorensbergs cirkus. Med vid starten var Gert Lengstrand, Göran Liljeblad, Håkan Liljeblad, Lasse Larsson samt Mats Alfredsson. Från början var man en pop grupp men efter några år bytte man spår började forma och ändra inriktning till att bli ett dansband. Det dröjde inte länge förrän det stora genombrottet kom 61 spelade man in sin första grammofon skiva och 63 fick man det riktigt stora genombrottet med låten ”Diggety doggety”. Året efter fick man agera förband till Beatles på Johanneshovs isstation. Streaplers klev in på Tio i topp med Rockin´Robin. 70-talet var en enda läng era för bandet Ove Pilebo klev in och tog över sångmikrofonen och man spelade in sålde skivor i flera tusental. Många sångare har frontat orkestern men Streaplers har klarat sig och är idag större än någonsin. Nu skriver vi smått fantastiska 2019 och det är så dags för orkestern arr fira HELA sextio år som band. Det är då sannerligen inte många dansband och band överhuvudtaget som håller så länge som Streaplers gjort och framförallt gör.

Platsen för deras 60 års jubileum var Viking Cinderella och de hade noga planerat firandet. Flertalet av de gamla sångarna skulle följa med och medverka ja de som är i livet vill säga och som möjligheten har. Jag satt hemma för mig själv och tänkte på vad mycket Streaplers betytt för mig och faktiskt hur mycket jag älskar detta band. De har för mig blivit mina största idoler och varje dag spelar jag deras musik. Jag tänkte också på en av grundarna Lasse Larsson som inte längre finns ibland oss han gick bort 2004. Tänker även en av sångarna min favorit sångare från Värmland är han från början Hagfors Bosse Möllberg. Det roliga var att far och mor skulle med de hade varit ute på sextio och sjuttiotalet och både lyssnat och dansat till Streaplers. Även min broder Markus skulle med han hade bokat allt så nu var det bara en längtan att få komma iväg.

Packade hemma ner det som jag skulle ha med mig sedan bar det iväg till sängen för att få en god natt sömn. Vaknade tidigt på onsdagsmorgonen med en sådan skön känsla i hela min kropp nu var det nära. Bryggde på kaffe här hemma och tog mig en kopp han även med att kika på Malou efter tio där fotbollslandslagets Janne Andersson var med som gäst. Ämnen de avhandlade och pratade om var ledarskap mycket intressant. Sedan var det dags att ta en kort promenad ut till busshållpaltsen och ta stadsbussen ner till stationen därifrån skulle bussen gå.

Träffade på två som jag kände och det blev ett trevligt snack och samtal innan bussen kom och vi påbörjade resan mot Stockholm. Så rullade vi iväg mot Stockholm vi skulle stanna på ett par platser efter resans väg. Bland annat skulle vi stanna i Lekhyttan för att fika och äta mat. Nu skulle det bli så gott med mat gräddstuvad pytt i panna med ägg satt perfekt. Så fortsatte resan med stop efter vägen för att ta upp fler passagerare. Busschauffören drog lite tider och vad som skulle hända. Vi passerade Södertälje då blev jag glad det är ju mitt stora favoritlag i ishockeyn. Så märktes det så väl att vi nu började närma oss Stockholm och komma in för köerna blev allt tjockare och längre. Som tur är hade bussen en egen fil att köra även om en och annan bilist försökte fuska och köra i den. Men fram kom vi till terminalen. Stunden senare hade buss chauffören hämtat våra kort och allt som vi skulle ha. Nu låg kryssningen framför oss och jäkla kul skulle det såklart bli. Så checkade vi in och nu var vi på båten så underbart härligt.

Blev en kort vila innan det var dags att göra sig klar för att gå upp och äta smörgåsbordet. Tog mig en skön dusch och sedan på en fin skjorta så var jag redo. Herre vad mycket mat det fanns att välja på och så mycket gott de hade där. Tog det kalla först sedan det varma innan jag var redo och slutligen klar med. Högsta betyg för maten helt klart så fantastiskt gott det var. Jag blev helt proppmätt efter denna måltid. Sedan gick vi en sväng på båten för att kolla läget lite. Tony Irving från Let´s dance och Cecilia även hon från Let´s dance var på plats de skulle ha danskurs. Sounders skulle spela non stop med Streaplers på scenen. Leif Hermassons skulle spela i lilla caféet. Med som gästartist för att fira Streaplers sextio år var Olle Jönsson från Lasse Stefanz. Tomas Deutgen skulle hålla i alla trådarna. Sounders klev på scenen till ett öronbedövande jubel och drog igång dansmusiken. Snabbt blev golvet fyllt av dansglada människor.

Walk on by sjöng André så snyggt som han kan. Henrik tog över sången och de fortsatte spela. En snabb dans bytte plats med en lugnare dans. Klockan drog sig sakta mot 22 och det var således dags för Streaplers att äntra scenen. Till en öronbedövande jubel det var värsta pop konserten. Och framför scenen var det riktigt trångt. De inledde med en låt först innan Tomas Deutgen klev på scenen och hälsade alla välkomna till Streaplers sextio års jubileum. Mina damer och herrar det är en stor glädje att presentera en av grundarna till detta band. Året var 1959 en stor applåd för Göran Liljeblad oj, oj, oj vilka applåder. Så drog de igång sitt typiska Streaplers sound. Det förvandlades till rena popkonserten. Ja de var inte bara en utan två Håkan Liljeblad. Så stort jag rös i hela kroppen. Det svängde rejält.

Vilken musik dessa herrar varit med och skapat. Publiken var med och klappade i händerna. Så var det dags för nästa sångare att kliva in Gert Lengstrand åh herre vad mycket folk utbrast han. En, två, tre Diggety doggety drog han igång med. Och applåderna ville aldrig tystna högre, högre mer och mer. Tomas kom in på scenen dags så att släppa in nästa sångare Towe Widerberg Jag har en dröm sjöng han så stämningsfullt och vackert. Towe uttryckte sin kärlek till Streaplers. Den som haft den kortaste karriären som sångare i Streaplers är Curt Borkman han kom in på scenen och drog av två låtar. Han var så stiligt klädd i glittrig kavaj och fluga. Ja sade Deutgen det är inte bara Streaplers det finns en herre som stod nedanför scenkanten och tittade upp och drömde att en dag ville han med stå på scenen. Välkommen Olle Jönsson. Han höjde tempen till max och sjöng Skattlösa bergen. Bakom trummorna tog han plats Bjarne Lundqvist och hans paradnummer bjöd han på Vad har du under blusen Rut. Dags för en paus och åter släppa på Sounders på scenen. Vilken underbar kväll sade Henrik vilka legender och låtar de bjuder på Streaplers. VI ska bjuda på en lite lugnare dans varsågoda. Ett äldre par hälsade glatt innan grabbarna ökade på tempot.

Så var det åter dags för Streaplers att äntra scenen och de drog igång med en låt från deras senaste skiva titelspåret Just ikväll. Per som spelar bas var helt vild på scenen han släppte loss totalt. Henrik pumpade på med sin bas, Anders stod så lugnt och tryggt bakom sin klaviatur och spelade. Dags för han att sjunga Du läser mellan raderna Carina. Vilken låt vilken fin sångröst han har Anders. Så kom Tomas Deutgen fram med sin mikrofon igen och intervjuade Håkan en av tvillingarna han var väldigt rörd och tagen förklarade han men vilken kväll vilket minne utbrast han. Dags så för Olle Jönsson att äntra scenen igen och bjuda på mer tidlösa klassiker till publikens jubel. Så gick spelningen mot sitt slut och Sounders stod åter redo att fortsätta spela upp till dans.

Full fart direkt på dansgolvet var det. Vi gick en tur till lilla caféet där spelade Leif Hermanssons för fullt och det var full fart även på det dansgolvet. Vi träffade på Björn som spelar trummor i PH´s. Lite snack med honom innan vi gick till bara till Etage där Sounder spelade de sista låtarna för kvällen. Wow vilket kväll vi fick jag och broder. Far och mor hade redan lagt sig för att sova. Jag köpte en öl till och slog mig ner vid ett bord där satt vi och snackade lite innan vi drog oss tillbaka till hytten för att sova. Jag var så lycklig så glad över allt jag fått uppleva under dagen och framförallt kvällen. En kort stund senare gick något alarm igång i vår hytt med telefonen som satt på väggen. När det gått igång för tredje gången klädde min broder på sig och gick för att hämta någon. Det kom en kille med en manual och han lyckades få stopp och bort det så vi sedan kunde sova. Nästa morgon vankades det frukost med en massa gott.

Efter den rejäla goda frukosten som satt perfekt i våra magar så var vi redo för en ny dag på båten. Tax Freen fick ett besök av oss där jag kikade runt och handlade lite gott. Sedan ner till hytten med detta. Så var det dags för Tony Irving att leda dansskola det satt jag och tittade på och vilket superproffs han är. Med van hand ledde han dansparen ett, två, T, A, N, G , O fortsatte han och alla lydde och gjorde rörelserna. Efter att han var klar var det dags så arr rigga om nu skulle Tomas Deutgen åter ta plats. I soffan skulle eller fåtöljerna skulle han gästas av de gamla Streaplers original medlemmarna tvillingarna Håkan och Göran som tillsammans med Kjetil Granli och Kenny Samuelsson skulle prata om Streaplers fantastiska karriär. Det bjöds på många härliga anekdoter och däremellan lite sång. De berättade hur Streaplers en gång startade 1959 hur Gert Lengstrand fick dom med. Så kul att lyssna till. Ja den farligaste platsen i Streaplers är den att stå längst fram och sjunga skämtade Kenny för Streaplers har avverkat många sångare genom åren. Men se där jag har klarat mig i 22 år nu och han fick en rejäl applåd av publiken. Kjetil tog plats bakom trummorna och sjöng deras stora hit som de bland annat slog rekordet med på Svensktoppen Till min kära. Så fint han sjunger Kjetil och många sjöng med. Olle Jönsson dök upp igen och sjöng några låtar för publiken som taktfast klappade i händerna.

Tomas intervjuade honom och han berättade sin kärlek till Streaplers hur han som liten grabb satt på scenkanten och tittade på sina idoler. En dag vill jag också stå så där sade han. Kenny sjöng med hjälp av Bjarne Lundqvist Min gamla gula flygmaskin. Vilken fin afton vi fick. Diana Thylin från tidningen Får Jag Lov var på plats hon ville prata med några från Streaplers svansen fansen. Jag och broder gick dit direkt. Så kom Cattis och en till från LS Tonart och delade ut presenter till Streaplers så ställde sig hela publiken upp och gav de stående ovationer i flera minuter. Det var röda tvillingar som tillsammans med de andra tog emot publikens hyllningar likaså Towe Widerberg sjöng en låt till. TACK Streaplers sade Tomas Deutgen nu blir det väl 70 nästa gång med glimten i ögat. Så ställde alla upp sig för en gruppbild till publikens stora ovationer. De ville aldrig sluta applådera. Vi snackade lite med Kjetils fru Ulrika och än en gång tackade henne för att vi får låna hennes man på helgerna.  Vi träffade på Streaplers trevlige chaufför Christer och några till som vi kände.

Sakta började denna kryssning lida mot sitt slut om ett tag skulle vi åker vara tillbaka i Stockholm men innan dess blev det en macka och dricka för mig. Vi lyssnade en liten stund på Leif Hermanssons som spelade de sista låtarna. Mina damer och herrar båten anländer snart till Stockholm vi vill tacka er alla som rest med Viking Cinderella och önska er välkomna åter. Så klev vi i land och raka vägen till bussen som skulle ta oss hem. Skönt att kliva på luta sig tillbaka och försöka sova eller vila en liten stund. Vi skulle stanna på samma ställe på hemvägen Lekhyttan och där blev det en smörgås och en kopp kaffe för min del mycket gott var det. Väldigt nöjd och glad steg jag av bussen tackade chauffören ordentligt. Denna kryssning blev verkligen ett minne för livet. Tack Streaplers för att ni skänkt livet så mycket glädje. Tack André och grabbarna i Sounders och Leif Hermanssons. Tack till alla övriga.

Fridens Mikael.