Det har blivit en oerhört fin tradition att avrunda en fotbollssäsong med en fotbollsgala och komma samman för att äta en bit mat och dela ut priser. Det har nu blivit ett antal år som vi varit med och stöttat och hjälpt föreningen IFK Ölme. Ideellt arbete i alla år ska givetvis tilläggas. Åren äro många, milen på vägarna åtskilliga och matcherna många som vi sett genom åren med IFK Ölme. Det är laget i både mitt och broders hjärta. Som supporter får man uppleva så oerhört mycket, både glädje och sorg. Glädje vid serieseger och sorg när vi åkt ut en serie.

Nu har vi tagit två seriesegrar de senaste två åren. Vi låg i division tre och lite olika faktorer och saker gjorde att vi åkte ur. Efter en stunds funderande så tog vi klivet ner till sjuan och på så vis göra en omstart. Det var lite tillbaka till rötterna för det var i sjuan allt en gång i tiden startade. Det var charmigt när vi åter skulle spela där. Tänker på första matchen borta mot Nykroppa AIK på Hammarvallen i Nykroppa. Fredagskväll solsken och allt vad de innebar. Seger och en start på något bra. Första året klarade vi oss ganska bra i division sju. Det handlade om att få ihop gruppen och laget. Andra året i sjuan blev det serieseger och uppflyttning till division sex östra Värmland. Där väntade derby mot våra lokalkonkurrenter IFK Kristinehamn U och Villastadens IF. Enbart kul. Vi inledde seriespelet i sexan med en förlust men sedan radade vi upp segrar och började så klättringen mot toppen av tabellen.

Nån förlust på hemmaplan i slutskedet av serien gjorde att sista omgången blev direkt avgörande. Derby mot Villastadens IF. Det är inte bara en match utan även mycket prestige och en match inget av lagen vill förlora. I potten låg en serieseger för Villastaden vid vins. Vid vinst för oss samtidigt som Strömtorp B förlorade sin match så var vi seriesegrare. Det var Villastaden som tog ledningen men vi kvitterade sedan ryckte de åt sig en ledning med 3-1. Då såg det för en kort stund lite märkt ut men vis av erfarenhet så kände jag att detta kommer vi vända. Sagt och gjort så vände vi på matchen och kunde tillslut vinna med 4-6.

Det innebar kval till division fem inte så dåligt för att vara nykomlingar i serien. Vi inledde kvalet med att hemma besegra Bergsängs BK med 7-1 och hade på så vis skapat oss bra förutsättningar inför kvalets andra match mot Hammarö FK. Det blev en riktig nervkittlande tillställning och match där vi åter hamnade i underläge. Hammarö hade ledningen med 3-1 då vi började upphämtningen. På tror det var 18 minuter vänder vi på matchen och står som segrare och även kval segrare. Vi var klara för division fem andra seriesegern på två år vilket fantastiskt facit. Vi hade även i division sju ett lag denna säsong, ett lag som också gjorde en fin säsong.

Nu var det dags för vår årliga fotbollsgala där vi skulle äta en bit mat och dela ut priser.  The Pub 27 var platsen som vi skulle ha vår gala på. De är samarbetspartners till IFK Ölme. Det var ett ställe jag aldrig besökt förut men gud så fint där var. Jag gjorde mig klar hemma klädde upp mig. Det är kul att få klä upp sig. På med fin skjortan flugan och kavaj. Kul att träffa grabbarna i laget igen och få fira och ha trevligt tillsammans. Jonas inledde med att hälsa alla välkomna och berättade lite om säsongen och hur många spelare vi haft i de bägge lagen. Riktigt kul tänkte jag att vi omsatt cirka sextio spelare.

Så tog Charlie vid och skulle börja dela ut priser i de olika kategorierna. Jag och broder skulle också dela ut pris till årets försvarare. Mycket skratt och sång när spelarna gick upp för att ta emot priserna. Årets mittfältare, årets skyttekung. Jag och min bror har för ett antal år sedan instiftat ett eget pris där vi uppmärksammar en spelare som vi tycker har gjort en bra prestation under säsongen. Givetvis är alla spelare viktiga i gruppen och laget. Anel hade vi valt ut till att få vårt pris. Jag och broder fick kliva upp och ta emot ett pris med vi fick varsin medalj och ett presentkort på puben. Kul då får vi gå tillbaka dit och äta en bit mat någon kväll. Så var det dags för priset årets spelare och nu skulle vi alla ta fram våra mobiler och kolla på ett filmklipp. Vi hade nämligen fått en hälsning från IFK Ölmes genom tidernas största spelare Magnus Ölme Johansson. Det kändes stort och fint. Det blev Reza som blev årets spelare helt välförtjänt tycker jag.

Nu kände vi oss nöjda med kvällen så vi tackade för oss. Spelarna kom och tog i hand tackade för stödet under säsongen. Nu blir det vila sedan ser vi med stor förväntan och spänning fram emot division fem. Två seriesegrar två år i rad är inte så tokigt. Ett stort tack IFK Ölme för allt och för denna säsong.

Fridens Mikael.