BIK Karlskoga – Södertälje SK i Nobelhallen
Jag brukar skoja, skämta och säga att det är som ett lyckligt långt äktenskap utan skilsmässa. Åren de har gått och nu blivit många. I hela fyrtio år har laget i mitt hjärta varit och framför allt är Södertälje sportklubb. Det är så många gånger under alla åren som jag åkt i väg för att se mitt älskade Södertälje spela. Jag har varit i gamla Färjestads ishall innan Löfbergs arena byggdes. Men Karlskoga och Nobelhallen är det många gånger jag varit och kikat och hejat på mitt Södertälje. Nu var det åter dags att åka i väg. Jag gjorde det enkelt. Där jag bor har jag busshållplatsen nästan precis utanför mitt hus om jag ska åka till Karlstad och däråt eller till Karlskoga, Örebro och bortåt. Så jag åkte buss till Karlskoga.
Så gött. Slutade lite tidigare på jobbet och åkte hem för att packa ner det jag skulle ha med mig. Matchtröjan, halsduk och kepsen packade jag ner. Gick sedan ut och klev på bussen. Klev av vid busstationen i Karlskoga. Först skulle jag äta något så jag gick in till torget till en restaurang som heter Joan´s. Fläsksnitsel fick det bli. Fantastisk god mat. Mätt och belåten gick jag tillbaka till busstationen för att ta en buss till Nobelhallen. När jag kom fram var det visitering vilket är väldigt bra. Gick in och letade upp min stol på läktaren. Innan dess köpte jag lite lotter för att stödja BIK Karlskoga och se jag hade turen att vinna. Valde ett paket kaffe. Kaffe har blivit dyrt att köpa ute i affären. Klockan tickade på och snart var det dags för nedsläpp,
Domaren blåste i gång matchen. Det var lite svängigt i början utan att något av lagen egentligen skapade någon vass målchans. Det är alltid kul att titta på ishockey men att se det live är mer kittlande och spännande. Första perioden slutade mållös. 1.23 in i andra perioden så ger Jesper Norbäck BIK Karlskoga ledningen med 1-0. Det skulle inte dröja länge innan Södertälje kvitterade till 1-1. Lite mer än minuten senare stod det 1-1 på resultattavlan efter mål av Philip Engsund.
Kan säga att detta inte var en av de bättre hockeymatcher jag sett. Bitvis tråkigt och ingen fart i spelet. Det kändes som vanlig serielunksmatch. Något mer hände inte i perioden. Södertälje skickade in 1-2 men domarna bestämde sig för att målen skulle videogranskas. Det tog ganska lång tid innan de åkte ut på isen och förklarade att det minsann var mål och ledning med 1-2 för mitt älskade Södertälje. När vi drog på oss en ny utvisning gjorde åter BIK Karlskoga mål och kvitterade till 2-2 i Matchen.
Det skulle visa sig bli slutresultatet. Bik lyckades ta matchen till förlängning. Där klev Södertälje fram och var det starkare laget. Sebastian Dyk avgjorde matchen. Jublet visste inga gränser hos de tillresta Södertälje supportrarna och mig själv såklart. Men detta var en match vi borde ha avgjort under ordinarietid men det viktigaste var att vi vann. Som en liten kul grej var detta åttonde raka segern mot BIK Karlskoga. Mycket glad och nöjd steg jag på bussen och åkte hem mot Kristinehamn.
Fridens Mikael.